Herregud vilket väsen det blev av Fru Anka...

Visst hon är korkad, egen i sina åsikter, grov i mun, skäller på allt och alla och måste vid varje möjlig tillfälle berätta vad saker och ting kostar. Men sen då?

Folk grupperar sig för och emot, skriver långa debatt artiklar m.m för vaddå?

Om något gagnar det bara Fru Anka med mer PR och därmed också mer pengar.

Varför bry sig?

Sitter ni och undrar nu vad i hela fridens namn jag skriver om kommer några citat á la Anka nedan:

Här tillåts kvinnor vara kvinnor och män män. / Här tar männen hand om allt det ekonomiska, allt annat är en förolämpning mot både kvinnan och mannen i förhållandet. /Svenska pappor är tragiska med sina blöjbyten och sin jämställdhet. / Amerikanska män uppskattar däremot sin fru, de är väldigt romantiska. De skriver lappar, ringer och lämnar kärleksmeddelanden på telefonen. Sådant gör aldrig svenska män. / I gengäld får de kvinnor med stil. Som hemmafru ska du ställa upp på alla sätt, du ska alltid var snygg och välklädd. Sexuellt är det kvinnans skyldighet att se till att mannen är tillfredsställd, gör hon inte det får hon skylla sig själv om han är otrogen. / I Sverige är det tillåtet att förfalla, bara man fångar en man. / Här håller inte mammorna på och tjatar på sina döttrar om utbildning och om att gå till college, utan om att hitta en idrottskille eller en kändis! Är det inte underbart? /Här är det illegala mexikaner som gör jobbet. De diskar, städar, tar hand om trädgården. / De kan inte prata engelska. Det är som att prata med en vägg, de kan inte ens stava till sina egna namn. / Sedan har vi jätteproblem här med den nya internetgenerationen. Den är obildad och missunnsam och deras liv på bloggar och twitter meningslöst. / Jag vill bli en förebild för svenska kvinnor. Jag har brutit upp från Jantelandet. Jag önskar att fler svenskor gjorde som jag. Ni skulle bli mycket lyckligare. -Slut citat.

Igår stod jag mållös och tittade på två grabbar.

Grabbarna turades om att ge varandra en dansk-skalle.

Den ena blödde från ögonbrynet samt pannan och den andra blödde från näsan. 

De turades om fem, sex gånger innan de tog en paus samtidigt som de höll om sina huvuden och skrattade?!

Efter ett tag började de om…

Kan ju inte vara många hjärnceller kvar hos de där två…

Varför måste  man hoppa på andra om man är själv missnöjd med nåt?

Verkar som om det är det enda sättet att må bra fr vissa...

Tissel, tassel...

Herregud!

Om man ändå la samma mängd energi på att skapa något positivt istället för att bra förstöra hela tiden.

Varför måste det dessutom vara en självklarhet bland kvinnor?

Blir stört less.

Skaffa er ett liv istället!

Hur blir folk ryggradslösa?

Är de det från allra början eller blir det så efter ett tag?

Och hur kan dessa varelser bli chefer (för det mesta iaf)?

Min chef vågar inte ens fika utan att kolla med ställföreträdande!

Går man in och ställer en fråga om nåt chefen inte tagit ställning till förrut kan man bara skratta... Ögonen vidgas och blicken flackas, huvudet kläms och klias på några gånger samtidigt som flera minuters ren svammel stakas ut.

Vad hände med egna beslut, hållfasthet, styrandet?

Visst man vill ju inte ha nån tyrann som skriker ut order hela tiden, men min skrivbordslampa är fan i mig mer bestämd!

Vad hände med skyldigheten (och rättigheten) att säga ifrån, att säga till medarbetare som missköter sig?

Jag skulle jubla om man nån gång fick höra:

- Nä, nu får ni lägga ner det där dravlet!

eller

- Nä, nu räcker det. Ni är faktiskt vuxna människor.

Istället får man höra att "oj, det där är nog kanske inte riktigt helt bra, eller?"...

eller min favorit för tillfället:

- Det finns några andra som kanske misstycker en del saker och några grejer...och det är ju inte så jätte bra kanske. Ni andra kanske kunde göra x så de inte gnäller så mycket kanske...

Skiter fullständigt i att folk väntar barn. Faktiskt.

Är så jävla le på att höra folk prata om sina jäkla ungar hela tiden.

Det är en sak att höra nåt om nåns unge, men hela tiden? Nä.

- Har ni hört? Kajsa väntar barn!

- Nääää??! Undrar när den föds? Förresten visste du att Karin har försökt nu ett tag?

- Hm...ser du Anna? Hon ser lite bullig ut. Tror du det kan vara...?

Bullig?! Hur fan ser man ut om man ut då? Har man pärlsocker på sig och luktar kanel eller?

Satt och fikade och fick lyssna på hur två kollegor diskuterade färgen på deras ungars skit...

Tydligen var det viktigt att den enas var mer grön än den andras...

Härligt att käka på en dammsugare då, kan jag säga.

I förra veckan fick vi alla dels uppleva lilla Karl-Linus, x antal månader.

Min allra första tanke var faktiskt: hur kom de på det namnet?!

Stackars unge säger jag.

Sen blev det ett antal vuxna människor som förvandlades till ljudeffekt- och grimars varelser...

- Åååååh, vad söööt... Gulli-gulli-gull...blubb-blupp-blupp

Herregud, det drog ut över 40 minuter innan det blev normalt på jobbet igen.

Därefter kom Måns 5 år som skulle enligt sin mamma vara en lugn och tyst unge... Det var samt i ca  10 minuter.

Sen blev det hus i helvete när Måns inte fick en tredje läsk, fick inte rita på väggen med bläck och därefter sprang ungen iväg med en bedjande mamma efter...

Kände för att skrika att det finns faktiskt en anledning till att det finns dagis... men valde att stänga dörren istället.

Undrar om det blir samma uppståndelse och kommentarer om reptilen Grego fick följa med på jobbet en dag och drog en repa längst med korridoren?

Provar denna bloggplats. Får se om jag blir kvar här, eller flyttar vidare igen.

Det är så många bloggar, chattar, forum...för att inte glömma bort facebook, twitter o.s.v

Räcker det inte med en eller?

Fan vad folk har tid över.

Nä, orkar inte ens lägga nån energi på tanken om alla.

Får se hur det går här.